Fluss och bröllop

Var vaken hela onsdags natt pga att jag hade otroligt ont i halsen. Kunde inte gå till jobbet på morgonen och ringde genast doktor Wahlman. Jag fick en tid kl 15, och misstänkte starkt att en halsfluss var på gång eftersom Sofia låg sjuk i det. Jag slappade hela dagen för att sedan ta bussen till staden. Satt i väntrummet och snappade upp allt interessant läkarsnack som sipprade ut från sköterskornas mottagningsrum. Det var nämligen en läkarstudent där som skulle praktisera på "riktiga" patienter.
När jag fick komma in och sätta mig måste dom väl trott att jag var knäpp för när sköterskan förklarade för studenten hur och varför den skulle gå till väga så böjde jag mig framåt, nickade och mumlade saker som " aha", "mmm" och "jag förstår".
Hur som helst trodde dom att det var halsfluss men proverna visade inget. Så så var det med det!
Efter läkarbesöket kände jag mig ändå eländig när jag satte mig på tåget till Stockholm. Stackars David, tänkte jag. Nu kommer jag smitta han en massa. Han fick en mycket självömkande Matilda i famnen när jag kom fram. Jag var helvirrig och mådde skit.  Men sen fick jag en soffa, ett täcke, alvedon och glass hemma hos honom och Erica. Så då kändes det lite bättre. Dagen efter åkte Erica och David på skola, så jag bara låg och var sjuk hela dagen.
David kom hem med mat vid kl tre och sen efter ett stort bråk med telias mobila bredband så ringde vi och beställde biljetter till Wanted som hade premiär. Vid halv åtta gav vi oss i väg mot bion och från att vi kliver upp från T-banan så följer en riktigt humoristisk historia som vi bestämt att ingen ska få veta, då den är ganska pinsam.
Filmen var hur som helst riktigt bra och min hals blev bara bättre och bättre.
Idag, lördag åkte jag hem med ett- tåget för att jag skulle vara hemma och jobba på ett bröllop kl halv 3. Tåghel***et var först tjugo minuter sent och sen stod det stilla i en halvtimma!!!!!!!!!!!! Så jag var inte dåligt försenad till jobbet.
Men allt ordnade sig och jag har precis kommit hem. Det var ett mycket enkelt bröllop med inte mer än ca 40 gäster. Under bröllopsvalsen grinade jag så det stod härliga till, så rörd var jag. Det var så otroligt vackert.
Imorn åker jag till Vemdalen för arbetsintervju. Halsen är btw nästan återställd konstigt nog.

Jag saknar David! Redan =(

Rock on //Frisk


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0